Jag kan andas tunn luft också! :-)

Nu är mitt första intervallpass på drygt 1900 meters höjd avverkat! Och det gick faktiskt betydligt lättare än vad jag trodde det skulle göra. Vi körde 6*5 minuter på en fint kuperad bana, där varannan var A3+ belastning. Kroppen kändes pigg och det var riktigt roligt att trycka på med fart igen. Den största skillnaden jag upplevde var att när man åkte så man fick mjölksyra (på A3+), så var det lätt att man fick mycket mjölksyra. Men det var en riktigt skön känsla att veta att kroppen hänger med och att jag klarar av att åka snabbt även på höjd.

I eftermiddag blir det ett lugnt pass i den fina naturen och då ska jag minsann låta kroppen få återhämta sig från dagens hårdkörning. Men andra ord - det blir lugna puckar!

Den här fina vyn är fotad av Haag från vår balkong en tidig morgon :-)