Efter bra väder blir det dåligt väder. Efter dåligt väder blir det bra väder.

Ännu ett gäng Kanadadagar har susat iväg i 110 kilometer i timmen sen sist jag skrev. Vet inte hur jag ska hinna dela med mig av allt jag upplevt, men jag ska försöka göra mitt bästa.

Jag har gjort debut i lite större stafettsammanhang. En OS-stafett. Tror att jag inte riktigt förstått det än. Jag fick gå en andrasträcka som minst sagt gick i ett rätt raskt tempo. Och precis som någon kommenterat i det förra inlägget så var det verkligen inte några blåbär jag ställdes mot. Innan min start hade jag stora förhoppningar om att jag skulle kunna hänga på någon fin rygg. Tyvärr insåg jag ganska snabbt att det skulle bli tuffare än så. Stundtals var det ganska jobbigt att få se flera andra lag passera. Men jag försökte verkligen att göra mitt eget lopp, ta mig från punkt A till punkt B så snabbt som möjligt istället för att gå med så länge jag orkade, få en riktig mjölksyrechock och sen krypa fram till växling. Kort och gott - jag gjorde mitt bästa för dagen. Jag åkte så fort jag bara kunde.

Direkt efteråt var jag otroligt besviken på mig själv. Jag ville så otroligt mycket mer! Kanske hade jag lite för höga krav på mig själv..? Hur som helst så känns det betydligt bättre nu. Jag har insett att jag åkte rätt bra trots allt. Och jag är nöjd med min insats. Det var faktiskt världens bästa klassiska åkare jag ställdes mot. Jag kunde nog inte begära så mycket mer av mig själv än vad jag presterade den där dagen. Speciellt inte med tanke på den uppladdningen jag haft. Och hur coolt var det inte att bara få vara med?!! Och att ha med sig att man varit i ledning i en OS-stafett (även fast det tyvärr inte varade speciellt länge den här gången) :-) Dessutom är jag nu många erfarenheter rikare! Finns nog inga gånger som man lär sig så mycket som när det inte riktigt går som man har tänkt sig.

Idag har jag varit på ett besök till Whistler. Kom på att jag var sugen på en ny frisyr så jag tog tag i saken och skaffade mig en Kanadensisk. Förstår att ni måste vara nyfikna på hur en sådan ser ut och svaret är: kortare. Jag trivs!

I övrigt så blir det rätt mycket ensamtid här borta. Jag har fortfarande inte umgåtts speciellt mycket med de andra i laget eftersom jag varit lite halvers sen i tisdags. Nog för att jag "bara" varit täppt i näsan och lite snuvig, men det är dumt att riskera att smitta ner någon annan som har roliga OS-starter kvar. Här är vi faktiskt rädda om varandra :-)

Precis inkommen från ett regnigt Whistler!